Utgångspunkt Kvikkjokk
Du kan följa Kungsleden norrut och vika av stigen mot Boareks (Påreks) sameviste eller fortsätta mot Laijtávrre (Laitaure). Där upprätthålls båtsskjuts, som tar vandrare till Rapadeltat. Från Kvikkjokk kan du också vandra till Sarek via Darrhavágge (Tarradalen).

Utgångspunkt Saltoluokta
Du kan följa Kungsleden söderut till Sijddojávrre (Sitojaure), där kan du ta båtskjuts till sjöns västra ände och vandra vidare in i Basstavágge (Pastavagge). En annan alternativ är att gå till Bietsávrre (Pietshaure) västra ända och nå Sarek norrifrån längs Sluggajåhkå.

Utgångspunkt Änonjálmme
Du kan följa Padjelantaleden mot söder och avvika i orösad terräng under Áhkkámassivet och måste då vada över Sjnuvtjudisjåhkå Ett alternativ är att följa leden till Kisurisstugan och passera där nämnda jåkk via en bro. Om du utgår från Ritsem måste du först åka båt till Änonjálmme och sedan följa vandringsleden till Kisurisstugorna vid Sareks norra spets.

Kommunikationer
Till Kvikkjokk går regelbundna bussturer från Jokkmokk. Startpunkterna norr om nationalparken nås med buss från Gällivare. Mellan Kebnats och Saltoluokta samt mellan Ritsem och Änonjálmme går båttrafik under sommaren.

Vägval
Det finns inga vandringsleder i Sarek utom i södra delen där Kungsleden passerar en kort sträcka. Däremot förekommer upptrampade stigar; stråk där renar och renskötare färdas samt där vandrare färdas. Vi kan inte i detalj peka ut lämpliga färdvägar. Snöförhållanden och vattenföring varierar år från år. Vägvalet måste du klara själv ute i terrängen med hjälp av kartan och ett gott omdöme.

Stugor
I Sarek finns inga turiststugor. De stugor som finns är till för bevakning, rennäring och forskning och hålls låsta. Alkastugan och Njåtsosstugan i västra delarna, som utgör små prismahyddor, är dock öppna och får tills nöds användas av turister. De är dock båda i dåligt skick och Alkastugan saknar kamin. De få kåtor som finns i området är i mer eller mindre förfallna.

Tältplatser
Det är relativt lätt att hitta fina tältplatser, utom i den högalpina regionen. Höglänta delar med sämre möjligheter är t ex platån Luohttoláhko och dalgångar som Lullihavágge, Jiekknavágge (Jeknavagge) och Niejdariehpvágge (Neitarieppevagge).

Ráhpavágge (Rapadalen)
Ráhpavágge (Rapadalen)är en magnifik dalgång, men vandringen där är ingen söndagspromenad. Dalen har tät vegetation och trots att man följer den vältrampade stigen på norra sidan är videsnåren särskilt vid regn besvärliga att passera.

Långa sträckor går stigen över kärr som är mycket sumpiga och leriga. Vissa sträckor har spångats nyligen för att skydda marken mot slitage. Men fortfarande är dalens stig krävande att vandra.

Vi rekommenderar fjällvandrarna att undvika nedre Ráhpavágge (Rapadalen) och i stället gå norr om Skierffe och följa dalens nordsluttning på skrå fram till Alep Vássjájågåsj (Alep Vassajajåkkåtj) som följs nedåt till Rapaselet. Denna väg bjuder på mycket storslagna utsikter som överträffar det man ser nerifrån dalen.

Vintertid kan Sarek vara ett farligt område med risk för laviner och snöstormar.

Om du inte har stor fjällerfarenhet och vana att vistas i naturen, så bör du söka dig till områden med mindre krav. T.ex. Giebmegáisifjällen (Kebnekaisefjällen), som har likvärdig natur med höga toppar.

Allmänna råd
Sarek är stort och du behöver minst en vecka på sig för att vandra genom området. Räkna in tid för vilodagar och väntedagar. Du kan t.ex. behöva vänta vid ett vattendrag för att vattenmängden ska minska om du tänkt vada

Förhållandena i Sarek kräver att du kan läsa kartan, har rätt utrustning och inte minst rätt attityd till sådana svårigheter som aldrig kan planeras bort: dåligt väder, svämmande vattendrag, trötthet, etc.

Om du inte kan klara dig på den information som finns i tillgängliga böcker om fjällsport och om Sarek, i fjällkartor och vegetationskartor, är du egentligen inte tillräckligt erfaren för en Sarekvandring. Då bör du söka dig till andra fina fjällområden som ställer mindre krav t.ex. Padjelanta och Giebmegáisifjällen (Kebnekaisefjällen).

Du måste också ha en genomtänkt fjällutrustning med dig. Du klarar inte en Sarekvandring utan ett bra och stormtåligt tält. Du måste också ta med dig en varm sovsäck och förstärkningsplagg som tröja, halsduk och vantar. Vissa sommardagar kan vara ruggigt kalla och snöfall är inget ovanligt även under den årstiden. Regnställ är ett ofrånkomligt plagg. I Sarek faller mycket stora mängder regn. Räkna med att det regnar eller är molnigt två dagar av tre.

Du måste också bära med dig ett bra friluftskök och proviant. Helst bör du elda i så liten utsträckning som möjligt. Det är visserligen inte förbjudet, men anläggande av eldstäder förfular naturen. Dessutom måste du ju elda något, dvs. ved och det är förbjudet att bryta grenar, fälla träd eller ta näver från levande björkar.

Kom ihåg att Sarek är en nationalpark, vilket innebär att särskilda regler gäller.

Vintertid
Under vintern är Sarek än mer krävande att besöka. Flera smala dalgångar, t.ex Lullihavágge, är utsatta för laviner även nere i dalbotten.

Telefon
Hjälptelefon finns i Skarja. Mobiltelefoner fungerar inte i Sarek.

Fjällkarta
Lantmäterverkets fjällkarta över Sareks nationalpark BD10.

Kanoting
Det är förbjudet att använda kanot i Rapaälven, nedströms Sarvesjåhkå (Sarvesjåkkås) tillflöde till Ráhpaädno (Rapaätno). Över huvudtaget är Sarek är inget paradis för kanoting. De flesta vattendrag har strida forsar och är ofarbara med kanot.

Fiske och jakt
Fiske och jakt är helt förbjudet i Sareks nationalpark.

Hund
Det är förbjudet att medföra hund i nationalparken. Under tiden 1 januari – 30 april får du medföra kopplad hund. Kopplad hund får dock medföras hela året på Kungsleden genom parken.

Skoteråkning
Motortrafik är förbjuden i nationalparken.

Växter
Det är förbjudet att bryta kvistar, fälla eller på annat sätt skada levande eller döda träd, ris och buskar. Dock får man ta torra grenar och kvistar från marken för att göra upp eld eller ordna skydd.

Djur
Det är förbjudet att insamla eller fånga insekter, fiskar eller andra djur eller på annat sätt störa djurlivet.

(För detaljerade föreskrifter se naturvårdsverket)

Pielavalta är en högslätt som ligger öster om övre Rapadalen. I Pielavaltas östra del ligger sjön Pierikjaure. Det finns en stuga i Pielavalta,kallad Pielastugan, men den är inte öppen för allmänheten.

Kuopervagge sträcker sig ungefär två mil, från Rapadalens övre delar till gränsen mot Padjelanta. Dalgångens högsta delar ligger på ca. 850 meter över havet för att i de nedre delarna ligga på dryga 700 meter över havet.

• Inrättad:  1909

• Högsta berg: Sarektjåkkå Stortopp (2089 m.ö.h.)

• Antal glaciärer: ca 100 st.

• Mobilnät:  Det finns ingen täckning i Sarek.

• Kuriosa: Sarekfjällen är det mest otillgängliga bergsområdet i Skandinavien.

• Kuriosa: I Sarek lever Europas mest storvuxna älgar.

• Världsarv: Sarek är en del av området Laponia, som i december 1996 utsågs till världsarvsområde av FN-organet UNESCO, p.g.a. dess kulturella värden och dess ekologiska mångfald. Genom att vara ett av nära 600 världsarv åtnjuter Sarek och Laponia ett speciellt skydd, med omvärlden som väktare. Världsarvskommitténs motivering för utnämningen lyder:

“Området är ett framstående exempel på hur jorden har utvecklats framförallt geologiskt, och hur ekologiska och biologiska förändringar sker idag. Här finns även enastående naturfenomen med exceptionell naturskönhet liksom betydelsefulla naturliga lokaler för att skydda biologisk mångfald. Området som alltsedan förhistorisk tid varit befolkat av samerna är ett av de bäst bevarade exemplen på ett nomadområde i norra Skandinavien. Det innehåller bosättningar och betesmarker för stora renhjordar, en sed som går tillbaka till ett tidigt stadium i människans ekonomiska och sociala utveckling.”

Rapadalen, är berömt för sin slående vackra natur. Dalen är kantat av branta berg och i dess mitt rinner älven Rapaätno. I Rapaselet består älven av ett svindlande vackert delta, och rinner tillslut ut i sjön Laitaure.

Vegetationen består främst av fjällbjörk och videbestånd.

Alggavagge sträcker sig ungefär en och en halv mil från centrala Sarek ut till sjön Alggajavrre. Den är en populär att vandra i, speciellt östra delen som är mer lättvandrad, tillskillnad mot den västra, vars tätvuxna vide gör den krävande.

Ähpar är ett massiv sluttar ner i slätten Pielavalta. Dess högsta toppar är Ähpartjåhkkå och Ruopsoktjåhkkå med 1 914 meter över havet.

Skårki är ett bergsmassiv som ligger mitten av Sarek, som majestätiskt sluttar ner i Rapadalens delta.

Sarektjåkkå är ett bergsmassiv i norra delen av nationalparken, och har några av sveriges högsta toppar, där Stortoppen är Sveriges näst högsta berg, med 2089 meter.  (Nordtoppen 2056 meter och Sydtoppen 2023 meter).